Polisen hällde ut allt

I helgen har det varit Power Meet här i Västerås. Ni vet den där helgen när tusentals medelålders män och kvinnor kommer hit för att supa och köra bil? Helgen jag gissar innehåller flest fall av våldtäkter, misshandel och rattfylleri på hela året. Den helgen när folk sitter på taket på sina bilar och skrålar så högt de kan i full fart, när en liten knyck på ratten kan bli deras död. Den här helgen tyckte tydligen polisen att det var oerhört viktigt att stoppa ungdomsfylleriet.

Jag och mina två kompisar hade precis satt oss på gräset i parken lite avsides för att ha en trevlig kväll med lite cider och vin. Vi var spiknyktra, glada och lugna. Hela kvällen hade gått åt till att spana på poliser men för några sekunder slappnade vi av. Bara någon minut senare hörde vi en röst bakom oss. Den kom från en cykelpolis som frågade, "hur gamla är ni tjejer?". Vi blev alla så chockade att vi inte kunde komma på vad vi skulle svara. Skulle vi säga 20 och chansa på att han trodde på oss, eller erkänna att vi bara var 19? Tillslut kände jag mig tvungen att svara 19 och hoppas på att tre månader till 20 skulle göra att han kunde se mellan fingrarna den här gången. Han noterade att jag snart skulle fylla 20 snart men det spelade ingen roll. Han ville veta vem som hade köpt ut till oss och försökte bryta ned oss så att vi inte skulle ljuga. Men vi "hittade det i en buske" iallafall. För att muntra upp oss tyckte han att vi kunde gå till krogen, men när vi påpekade att vi inte hade råd fick vi höra att om vi minsann inte köpt de där ciderburkarna hade vi haft råd. Polisen i den löjliga cykelhjälmen verkar inte ha koll på hur mycket allt kostar på krogen jämfört med systemet. Sen jällde han ut allt. Han plockade upp burk efter burk och hällde ut det på marken bredvid oss. Det skar i mitt hjärta. Där såg jag hela vår kväll rinna ner i gräset. Sedan tog han tag i min kompis väska, som var stängd, och började rota i den efter alkohol. Han hittade flaskan med vin och någon cider och hällde ut det också. Innan han gick avslutade han allt med att säga, "ni plockar väl upp det där tjejer". Han hade alltså hällt ut all vår dricka, kastat burkarna på marken bredvid oss (brutit mot nedskräpningslagen) och så hade han mage att be oss att plocka upp det. Till råga på allt berättade han för oss att han inte njöt av att göra det här. Och det var ju konstigt eftersom det bredvid oss satt två grupper med ungdomar i vår ålder som var väldigt högljudda och uppenbart berusade. Men nej, då skulle han gå fram till oss istället, de lugnaste tjejerna på hela Power Meet. När han gick tittade han inte ens på grupperna bredvid oss utan bara gick iväg. Allt för att visa att polisen gör något. De gick på den lättaste gruppen för att visa att man ska vara rädd för polisen, tre 19-åriga nyktra lugna tjejer. Det är så polisen jobbar. Och samtidigt, några bilar, bort skadades en man allvarligt i en bilolycka där alkohol var inblandat. Det är så de prioriterar.

Religionsfriheten

Är det möjligt att religionsfrihet kan kombineras med ungdomens frihet? Jag är absolut för religionsfrihet, men då är det min tolkning av religionsfrihet som jag anser är mer trogen till ordet frihet. Att födas in i en religion, antingen med medvetet tvång eller omedveten påverkan, gör att begreppet religionsfrihet förlorar sin mening. Den sorts religionsfrihet människor ofta pratar om handlar snarare om religionstvång och förtryck för den minderåriga gruppen. Jag skulle vilja kalla den ena för klassisk religionsfrihet, som försvarar föräldrarnas rätt att välja religion åt sina barn. Den andra vill jag kalla för modern religionsfrihet, där man betonar vikten av att låta barn och ungdomar slippa pressen på att följa i sin familjs religiösa fotsteg. Och det är jätteviktigt att prata om de här skillnaderna. I den moderna varianten rör sig religionen bort ifrån familjen och traditionen och närmar sig den individuella andligheten, det personliga förhållandet mot gud. Och i den moderna varianten uppmanar man sina barn att ifrågasätta och söka, istället för att bara anta att de väljer samma väg som en själv. Det går inte bara att skrika religionsfrihet utan att reflektera över vad det innebär. För om religionsfriheten innebär ett nytt förtryck tänker jag inte kämpa för den till varje pris.

Den största frågan är bara hur man skulle kunna motverka den klassiska varianten. För inte heller kan man ju anta att alla ungdomar är hjärntvättade och förbjuda dem att uttrycka sin tro. Då kommer man ju ändå till den klassiska varianten, fast där man är tvingad till ateism istället. Det är ett så väldigt svårlöst problem det här.


RSS 2.0