Åldersgräns på bio

Kollade nyss på senaste avsnittet av debatt. De pratar om 15-årsgränsen på Twilightfilmen. Som vanligt var det många korkade människor som upprepar ett manta om frontallober och att det ju finns gränser på annat. Kvinnan från statens biografbyrå var bara där och försvarade sig. Som tur var fanns det många som tänkte till och hade vettiga åsikter att framföra. Cimon bland annat som satte huvudet på spiken när han påpekade att man såg på de unga som dumma. För det gör man ju. Man tycker att de är mindre kapabla till att klara av saker. Och deras ursäkter om att de bara vill skydda de unga håller inte. Jag har så svårt att tro på att de själva ens tror på det.

Om forskningen

Här har någon från nykterhetsorganisationen IOGT-NTO skrivit om att kungaparet lät sina barn smaka på alkohol innan de hade fyllt 18 år. Hon skriver bland annat följande och jag blir bara så trött:

"De flesta känner väl till varför unga inte ska dricka alkohol, varför vi har en lag emot det. En genomsnittlig 15-åring är varken fysiskt eller mentalt mogen att klara av alkohol. En växande hjärna kan ta stor skada av alkohol och vacklande tonåriga självkänslor mår knappast bättre av fylla. Konsekvenserna känner vi till, dem kan vi läsa om i tidningen. De flesta är ense om att alkohol är något för vuxna.

Vi föräldrar ska stå upp för att våra barn och unga inte ska dricka alkohol förrän de fyllt 18 år. Det är vår skyldighet och ett kärleksfullt beslut även om det kanske inte känns så i stunden. Få vuxna anklagar sina föräldrar för att de inte fick dricka vin hemma."


Som tur är har hon fått svar på tal av Per Pettersson som visar att det här med forskning inte alltid är så mycket att lita på. Jag blir alltid så förtvivlad när någon hänvisar till den där studien av folkhälsoinstitutet. Förutom att det faktiskt finns forskning som visar olika, så är det så dumt att tro på det här. Det är väl ganska självklart att det är individuellt vilka som får alkoholproblem. Det handlar verkligen inte om en lite tillåtande syn på alkohol hemma.


Men, en annan sak som också gör mig trött är att alternativet alltid är att "dricka fint" till maten. Jag vill att det ska vara okej att vara full ibland, för såväl vuxna som ungdomar. Det ska jag skriva mer om senare.

Barnkonventionen

Ni har väl inte missat fallet med 16-åringen som hade BDSM-sex med en äldre man? Moraltanterna får självklart panik. Åldersgränsen på sex är 15 år men får man misshandla någon under 18? Det är frågeställningen som dyker upp. Ska bara kärleksfullt vaniljsex vara tillåtet när man är minderårig? Det som resten av världen tycker är okej sex får du ha när du är 15, men tycker du om något annat får du snällt vänta. Det är ju bara 3 år, eller hur? Ingenting! Det är lite ironiskt att författaren till debattartikeln är en barnpsykolog från Rädda Barnen. Och att hon genast antar att 16-åringen är ett offer trots att det var hon som sökte upp mannen. Hon kan bara inte tro sina öron. BARN (!!!111!!!1!) gillar inte HÅRT sex med VUXNA. Usch, det är äckligt. Hennes inställning till ungdomar som lobotomerade zombies säger en hel del om hur skicklig hon är på sitt yrke.

Och barnkonventionen. Ett nytt tillskott till de vapen som används för att inskränka de ungas frihet ännu mer. Det låter så trevligt, att skydda barnen från det onda i samhället. Men problemet uppstår när man klumpar ihop barn och ungdomar. Man utgår från att vi har samma viljor, känslor, mål, rättigheter och skyldigheter. Nej, en 17-åring är inget barn. Kanske inte nödvändigtvis en vuxen heller, men mycket längre ifrån ett barn. Barn behöver skyddas, ungdomar behöver skyddas ifrån beskydd. Ungdomar behöver frihet att forma sitt eget liv och ta reda på vad de vill. Och det är där det blir så läskigt. Om barnkonventionen blir lag kan vad som helst hända. Klåfingriga moraltanter kan läsa ut vad som helst ur den. Och det är ALLTID så det går till när friheten sakta försvinner (för 15-åringar såväl som 40-åringar). Det är för ditt eget bästa, vi vill bara väl.

Polisen hällde ut allt

I helgen har det varit Power Meet här i Västerås. Ni vet den där helgen när tusentals medelålders män och kvinnor kommer hit för att supa och köra bil? Helgen jag gissar innehåller flest fall av våldtäkter, misshandel och rattfylleri på hela året. Den helgen när folk sitter på taket på sina bilar och skrålar så högt de kan i full fart, när en liten knyck på ratten kan bli deras död. Den här helgen tyckte tydligen polisen att det var oerhört viktigt att stoppa ungdomsfylleriet.

Jag och mina två kompisar hade precis satt oss på gräset i parken lite avsides för att ha en trevlig kväll med lite cider och vin. Vi var spiknyktra, glada och lugna. Hela kvällen hade gått åt till att spana på poliser men för några sekunder slappnade vi av. Bara någon minut senare hörde vi en röst bakom oss. Den kom från en cykelpolis som frågade, "hur gamla är ni tjejer?". Vi blev alla så chockade att vi inte kunde komma på vad vi skulle svara. Skulle vi säga 20 och chansa på att han trodde på oss, eller erkänna att vi bara var 19? Tillslut kände jag mig tvungen att svara 19 och hoppas på att tre månader till 20 skulle göra att han kunde se mellan fingrarna den här gången. Han noterade att jag snart skulle fylla 20 snart men det spelade ingen roll. Han ville veta vem som hade köpt ut till oss och försökte bryta ned oss så att vi inte skulle ljuga. Men vi "hittade det i en buske" iallafall. För att muntra upp oss tyckte han att vi kunde gå till krogen, men när vi påpekade att vi inte hade råd fick vi höra att om vi minsann inte köpt de där ciderburkarna hade vi haft råd. Polisen i den löjliga cykelhjälmen verkar inte ha koll på hur mycket allt kostar på krogen jämfört med systemet. Sen jällde han ut allt. Han plockade upp burk efter burk och hällde ut det på marken bredvid oss. Det skar i mitt hjärta. Där såg jag hela vår kväll rinna ner i gräset. Sedan tog han tag i min kompis väska, som var stängd, och började rota i den efter alkohol. Han hittade flaskan med vin och någon cider och hällde ut det också. Innan han gick avslutade han allt med att säga, "ni plockar väl upp det där tjejer". Han hade alltså hällt ut all vår dricka, kastat burkarna på marken bredvid oss (brutit mot nedskräpningslagen) och så hade han mage att be oss att plocka upp det. Till råga på allt berättade han för oss att han inte njöt av att göra det här. Och det var ju konstigt eftersom det bredvid oss satt två grupper med ungdomar i vår ålder som var väldigt högljudda och uppenbart berusade. Men nej, då skulle han gå fram till oss istället, de lugnaste tjejerna på hela Power Meet. När han gick tittade han inte ens på grupperna bredvid oss utan bara gick iväg. Allt för att visa att polisen gör något. De gick på den lättaste gruppen för att visa att man ska vara rädd för polisen, tre 19-åriga nyktra lugna tjejer. Det är så polisen jobbar. Och samtidigt, några bilar, bort skadades en man allvarligt i en bilolycka där alkohol var inblandat. Det är så de prioriterar.

Religionsfriheten

Är det möjligt att religionsfrihet kan kombineras med ungdomens frihet? Jag är absolut för religionsfrihet, men då är det min tolkning av religionsfrihet som jag anser är mer trogen till ordet frihet. Att födas in i en religion, antingen med medvetet tvång eller omedveten påverkan, gör att begreppet religionsfrihet förlorar sin mening. Den sorts religionsfrihet människor ofta pratar om handlar snarare om religionstvång och förtryck för den minderåriga gruppen. Jag skulle vilja kalla den ena för klassisk religionsfrihet, som försvarar föräldrarnas rätt att välja religion åt sina barn. Den andra vill jag kalla för modern religionsfrihet, där man betonar vikten av att låta barn och ungdomar slippa pressen på att följa i sin familjs religiösa fotsteg. Och det är jätteviktigt att prata om de här skillnaderna. I den moderna varianten rör sig religionen bort ifrån familjen och traditionen och närmar sig den individuella andligheten, det personliga förhållandet mot gud. Och i den moderna varianten uppmanar man sina barn att ifrågasätta och söka, istället för att bara anta att de väljer samma väg som en själv. Det går inte bara att skrika religionsfrihet utan att reflektera över vad det innebär. För om religionsfriheten innebär ett nytt förtryck tänker jag inte kämpa för den till varje pris.

Den största frågan är bara hur man skulle kunna motverka den klassiska varianten. För inte heller kan man ju anta att alla ungdomar är hjärntvättade och förbjuda dem att uttrycka sin tro. Då kommer man ju ändå till den klassiska varianten, fast där man är tvingad till ateism istället. Det är ett så väldigt svårlöst problem det här.


Flyr Sverige

Nu var det längesen jag skrev här. Tyvärr beror det inte på att ungdomsförtrycket är mindre, utan på att jag har haft mycket att göra den här terminen. Jag tog studenten och förberedde mig samtidigt inför det jag ska göra i höst. Jag ska nämligen flytta till USA i ett år. Det betyder inte att jag kommer att lägga ner bloggen, men kanske blir jag inte jätteaktiv heller. Men när jag väl skriver får ni ta del av hur det ser ut borta i staterna med ungdomsfrågorna. Jag tror faktiskt att det kan bli ganska intressant. De har samma problem som oss, men förtrycket finns inskrivet i andra lagar än här i Sverige. Däremot finns det ett litet hopp. I USA finns det flera organisationer som jobbar för just ungdomars frihet.

Ni är iallafall väldigt välkomna att följa bloggen när den rör sig mot varmare klimat!

Ett nytt fall

Läs det här. En 17-årig tjej hade ett förhållande med en 14-åring i åtta månader vilket inkluderade sex. Nu när hon har fyllt 18 är hon anmäld. Är det fortfarande någon som tycker att den här lagen är felfri?

Dina föräldrar kan förstöra ditt liv

För ett tag sedan kom ju svininfluensan till Sverige om ni minns det. Det blev panik och man började dela ut vaccin till de som ville ha. Jag hade blivit myndig innan det här hände men flera av mina klasskompisar hade ännu inte fyllt 18 år. De var tvungna att ha sina föräldrars godkännande för att få vaccinera sig. Nu kanske just den här sjukdomsrisken var överdriven och vaccinet otestat, men själva principen om att man inte får bestämma själv att man vill leva är galen. Dina föräldrar kan bli din död. De kan förstöra ditt liv. Alla dina val måste signeras av din ägare. Jag minns när man t.ex valde gymnasium, det var samma visa. Du kunde önska, men dina föräldrar hade sista ordet. Det finns så många val man gör som ung som egentligen inte är ens egna. De flesta har ju som tur är snälla föräldrar som respekterar sina barns beslut, men långt ifrån alla. Och vetskapen om att mina föräldrar kan neka mig rätten till att skydda mig mot en livsfarlig sjukdom är läskig. Det är konstigt att inte fler reagerar.

Föräldrafritt

Sitter och kollar på Föräldrafritt på kanal 5 play. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Man förstår ju att budskapet ska vara "barn behöver gränser" vilket jag aldrig har varit särskilt förtjust i. Hela tiden hör man barnen säga "vi behöver vuxna, vi behöver regler". Det känns så vinklat. Sen blir jag så upprörd på föräldrarna som tvingar sina barn att vara kvar när de uppenbarligen lider och inte får mat. Och vem det nu är som har bestämt att barnen måste ha föräldrarnas godkännande för att få åka hem. Det är psykisk tortyr som ingen borde tvingas igenom.

Dataspel är roten till all ondska i världen

Om någon har missat det senaste i hjärnforskningsvärlden kan ni klicka in här. Några forskare har tydligen upptäckt att dataspelsvåld kan leda till att barn blir aggressiva och får en snedvriden moralisk uppfattning. Moraltanterna hurrar och tackar Gud för att de nu har "fått rätt". De glömmer att man kan få fram vad man vill i en undersökning om man ställer rätt frågor och frågar rätt människor. 

Är trött på hjärnforskning, så tänker hänvisa er till Johanna Nylanders blogg där hon plockar isär artikeln. Är förövrigt väldigt sugen på hennes bok om folkhälsa, vore en fin julklapp!

Lite kul förresten att ett KDU-distrikt kände sig tvungna att försvara sig. De vill inte ha censur, men föräldraansvar. För de människorna det rör, dvs minderåriga som vill spela, är det samma sak.

Det är ju för ditt eget bästa!

Jag har alltid undrat hur folk som är emot att staten har stort inflytande i våra liv kan hävda att åldersgränser är rätt. De använder ju liksom samma argument. När en stat omyndigförklarar sina invånare är det för att de inte tycker att de kan fatta bra beslut själva. Självklart är det för invånarnas eget bästa. Precis som när en förälder säger att barnen inte får gå på konsert eftersom det är för deras eget bästa.

Det är ganska ologiskt att argumentera för ett liberalt samhälle men samtidigt tycka att det behövs en gräns då man förväntas kunna ta beslut om sitt eget liv. Fattar man inte att den där gränsen skulle kunna ligga var som helst? 20, 40, 60 eller 75. Det finns inget som föralltid kommer att garantera att åldersgränsen är 18 år. På medeltiden var jorden platt, idag är den rund.

Hur skulle det kännas om staten helt plötsligt bestämde allt i ditt liv åt dig. Skulle du lyssna om de berättade att det var för ditt eget bästa? Eller skulle du då hävda att din frihet var viktigare? Detta trots att dina beslut kanske inte alltid är perfekta för dig själv eller samhället?


18 år på skraplotter

Varje gång jag går in i min ICA-butik möts jag av en ganska otrevlig affisch. Den berättar för mig på ett retligt sätt att nu kan minsann inga snorungar köpa skraplotter. Även om ordvalet är annorlunda så är det känslan jag får av affischen. Svenska spel har från och med oktober i år infört 18-års gräns på även skraplotter. Så om t.ex min 17-åriga lillebror skulle vilja köpa en trisslott för sina pengar han tjänade ihop genom att klippa grannens gräsmatta, då måste han be mig att köpa ut. Om han då skulle vinna 1 miljon skulle han inte få hämta ut pengarna heller utan då skulle en missunnsam vuxen lätt kunna stjäla alltihop med lagen på sin sida.

Jag har alltid fått en retsticke-vibb från Svenska spel. Minns ni reklamen nedanför? Där de hånar barn och ungdomar i alla åldrar för att de inte får göra sådant som de jättegärna vill. Det ska tydligen vara lite gulligt. Jag kan tycka det är konstigt att inte folk reagerar mer, men egentligen visar det ju bara hur snabbt man glömmer hur det verkligen var. Det är förbud efter förbud efter förbud. Förbud som alla har genomlidit och hatat. Man svor att man aldrig skulle glömma hur hemskt det var och spenderade hela sin barndom med att försökta få tiden att gå så man skulle få se filmer utan pratande djur på bio. Men det är klart att man glömmer. När en 40-åring ser tillbaka på sina barndomsår känns ju såklart 5 år som 5 minuter. Det är ganska tragiskt faktiskt. Nu sitter alla vuxna och myser åt den söta gammelmodiga känslan istället, övertygade om att det inte var så hemskt att leva 18 år i ett fängelse för sitt eget bästa.

Ända sedan den här reklamen började gå i TV har jag förlorat all respekt jag hade för det här statliga monopolföretaget. Inte för att jag brukar spela, men hade jag gjort det hade jag inte spelat hos Svenska spel. Om ni tycker att respekten för unga är viktig råder jag er att göra detsamma.



Åldersgräns på sex?

Få kan väl ha missat det som har hänt Nemo från Kungarna av Tylösand. Han är åtalad för sexuellt utnyttjande av barn. För att han hade sex med en 14-åring. Han har nu alltså en stämpel som aldrig försvinner, en stämpel som skriker pedofil. Den här tjejen var initiativtagare enligt henne själv (om nu Nemo talar sanning) och det var inte hon som anmälde händelsen utan hennes föräldrar. Jag var väl lite naiv kan jag erkänna när jag trodde att lagen om våldtäkt mot barn endast skulle ses som ett stöd för de som verkligen blivit utnyttjade istället för ett stöd för överbeskyddande föräldrar. När jag växte upp var åldersgränsen för sex ingen egentlig åldersgräns utan en säkerhetslina. Idag råder sexualrådgivare ungdomar att vänta med sex. Barnmorskor tvivlar när de ska skriva ut preventivmedel till 14-åringar. Vuxna människor kallar minderåriga tjejer för flickebarn. Byxmyndighetsåldern har blivit så mycket mer. Den har blivit ett verktyg för att förtrycka unga vuxna och förhindra att tonåringar har sex.

Just nu har jag ganska mycket annat skrivande att göra, så jag tänker inte göra en djupdykning i den här hemska åldersfixerade debatten. Däremot tänker jag tipsa er om att läsa Johanna Sjödins debattartikel.

Det här med hjärnan

Det är så otroligt många människor som vägrar att lyssna på mig bara för att jag är ung. De avfärdar allt jag säger med "din hjärna är inte utvecklad än, du förstår inte vad du säger".

Jag undrar varför de inte tänker längre än så? Vad skulle de säga om det plötsligt kom fram en massa ny forskning som bevisade att efter man fyllt 30 så blev hjärnan betydligt sämre? Skulle de gå med på att omyndigförklara alla över 30 då eller skulle man börja prata om personligt ansvar? Det finns en sån dubbelmoral där som jag inte ens tror att de förstår själv.

Så ja, jag har lite svårt för att tro på det här med att jag skulle vara korkad pga min ålder. Om till och med min lilla hjärna förstår allt det här, varför förstår då ingen annan?

Demokrati på riktigt

Jag fick för ett tag sedan i uppgift att skriva ett tal i skolan. Ämnet jag valde att prata om var rösträtt och min tes var att avskaffa rösträttsåldern. Jag tänkte lägga upp det här så att fler får ta del av det. Det låter bättre när man håller talet, men ni får läsa ändå. Tyvärr hade jag inte riktigt tid att forska kring siffrorna, så jag har kanske inte varit helt källkritisk. Men det är inte taget helt ur luften. Siffrorna fick jag fram ungefärligt från SCB och det där med hjärnkapaciteten hittade jag i en amerikansk studie.




År 1911 infördes allmän rösträtt för män. Innan dess så var det bara 10% av landets befolkning som fick rösta. Nu var det inte längre bara den rikaste delen av Sverige som fick vara med och bestämma. Men många motsatte sig beslutet. Man tyckte att fattiga var obildade, och inkapabla till att lära sig om politik.

1921 tog man ett steg längre och bestämde sig för att även kvinnor skulle få rösta. Självklart var det många som inte gillade det här beslutet heller. Till och med politiskt aktiva kvinnor tyckte att det var onödigt, männen ville ju trots allt sina fruars bästa. Och många män tyckte att kvinnan var mer lämpad för hemmets vrå. Kvinnor föddes inte för att lägga sig i politik, det låg inte i hennes gener. Och kvinnor skulle aldrig kunna bli lika smarta och bildade som männen, det var bara så det var.

Idag, bara 89 år senare, finns det fortfarande nästan 2 miljoner människor som inte får rösta. 20 % av Sveriges befolkning lever inte in en demokrati.

Det historien kan lära oss är att människor alltid har varit rädda för förändring. Och man har alltid utgått från att någon inte kan, istället för att någon kan lära.



Det finns mycket som talar för att avskaffa rösträttsåldern. Ungdomar är en del av samhället och påverkas av de beslut som tas. En 15-åring får sättas i fängelse för att ha brutit mot lagen, men får inte vara med och påverka hur lagen ser ut. Ungdomar spenderar hälften av sin dag i skolan, men tvingas se på när beslut efter beslut tas över deras huvuden. Det är vår generation som kommer att få leva med miljöproblemen som tidigare generationer har orsakat. Och vi har ingenting att säga till om.

Man pratar mycket om att de unga ska få inflytande. Men det räcker inte att prata om det. Hur många fina ord och löften man än slänger in så kommer våra behov alltid att komma sist. Politiker vill ha röster, och vi har inga att ge. Bara genom att verkligen låta alla rösta kan alla få en verklig röst i samhället, istället för ett eko.

Det här skulle inte bara gynna ungdomarna. Genom att introducera alla i politiken tidigt är jag övertygad om att samhällsengagemanget och intresset för politik skulle öka. De nya generationerna skulle se vikten av att sätta sig in i politiken, vikten av att vara medveten. Och är det inte så, att ett medvetet samhälle är ett önskvärt samhälle? Man kan inte fördumma någon i 18 år och sedan plötsligt kräva att han ska tänka själv.

Men precis som för 89 år sedan så finns det många som inte håller med. Deras huvudargument är att hjärnan inte är färdigutvecklad. De menar att om man är yngre än 25 år så är man inte kapabel till att fatta ett beslut. Men det här med hjärnans utveckling kan man tolka mycket olika. Ett annat sätt att se på det är att hjärnkapaciteten har nått sin topp när man är runt 20 år, och efter man har fyllt 27 så går det bara utför.



Någonstans slutade debatten handla om rättigheter. De kan stå och prata om nackdelarna med att ge unga rösträtt hela dagen men i grund och botten handlar det om att alla inte är lika mycket värda. Att stänga ute människor från samhället handlar inte om kärlek eller omsorg, utan om makt och kontroll. Om att se ner på någon annan. Tycker man att intelligens och kompetens ska styra så är det inte en demokrati man vill ha. För demokrati handlar inte om vad som är bäst för landet, det handlar om att alla ska få ha något att säga till om. Det handlar om att man tror på allas förmåga att lära sig.

Så nu är det dags för den sista pusselbiten att falla på plats. Det är dags att införa allmän rösträtt på riktigt. För vi är inte framtiden, vi är nu.

 


RSS 2.0