Demokrati på riktigt
År 1911 infördes allmän rösträtt för män. Innan dess så var det bara 10% av landets befolkning som fick rösta. Nu var det inte längre bara den rikaste delen av Sverige som fick vara med och bestämma. Men många motsatte sig beslutet. Man tyckte att fattiga var obildade, och inkapabla till att lära sig om politik.
1921 tog man ett steg längre och bestämde sig för att även kvinnor skulle få rösta. Självklart var det många som inte gillade det här beslutet heller. Till och med politiskt aktiva kvinnor tyckte att det var onödigt, männen ville ju trots allt sina fruars bästa. Och många män tyckte att kvinnan var mer lämpad för hemmets vrå. Kvinnor föddes inte för att lägga sig i politik, det låg inte i hennes gener. Och kvinnor skulle aldrig kunna bli lika smarta och bildade som männen, det var bara så det var.
Idag, bara 89 år senare, finns det fortfarande nästan 2 miljoner människor som inte får rösta. 20 % av Sveriges befolkning lever inte in en demokrati.
Det historien kan lära oss är att människor alltid har varit rädda för förändring. Och man har alltid utgått från att någon inte kan, istället för att någon kan lära.
Det finns mycket som talar för att avskaffa rösträttsåldern. Ungdomar är en del av samhället och påverkas av de beslut som tas. En 15-åring får sättas i fängelse för att ha brutit mot lagen, men får inte vara med och påverka hur lagen ser ut. Ungdomar spenderar hälften av sin dag i skolan, men tvingas se på när beslut efter beslut tas över deras huvuden. Det är vår generation som kommer att få leva med miljöproblemen som tidigare generationer har orsakat. Och vi har ingenting att säga till om.
Man pratar mycket om att de unga ska få inflytande. Men det räcker inte att prata om det. Hur många fina ord och löften man än slänger in så kommer våra behov alltid att komma sist. Politiker vill ha röster, och vi har inga att ge. Bara genom att verkligen låta alla rösta kan alla få en verklig röst i samhället, istället för ett eko.
Det här skulle inte bara gynna ungdomarna. Genom att introducera alla i politiken tidigt är jag övertygad om att samhällsengagemanget och intresset för politik skulle öka. De nya generationerna skulle se vikten av att sätta sig in i politiken, vikten av att vara medveten. Och är det inte så, att ett medvetet samhälle är ett önskvärt samhälle? Man kan inte fördumma någon i 18 år och sedan plötsligt kräva att han ska tänka själv.
Men precis som för 89 år sedan så finns det många som inte håller med. Deras huvudargument är att hjärnan inte är färdigutvecklad. De menar att om man är yngre än 25 år så är man inte kapabel till att fatta ett beslut. Men det här med hjärnans utveckling kan man tolka mycket olika. Ett annat sätt att se på det är att hjärnkapaciteten har nått sin topp när man är runt 20 år, och efter man har fyllt 27 så går det bara utför.
Någonstans slutade debatten handla om rättigheter. De kan stå och prata om nackdelarna med att ge unga rösträtt hela dagen men i grund och botten handlar det om att alla inte är lika mycket värda. Att stänga ute människor från samhället handlar inte om kärlek eller omsorg, utan om makt och kontroll. Om att se ner på någon annan. Tycker man att intelligens och kompetens ska styra så är det inte en demokrati man vill ha. För demokrati handlar inte om vad som är bäst för landet, det handlar om att alla ska få ha något att säga till om. Det handlar om att man tror på allas förmåga att lära sig.
Så nu är det dags för den sista pusselbiten att falla på plats. Det är dags att införa allmän rösträtt på riktigt. För vi är inte framtiden, vi är nu.
