ungfrihet

Få kan väl ha missat det som har hänt Nemo från Kungarna av Tylösand. Han är åtalad för sexuellt utnyttjande av barn. För att han hade sex med en 14-åring. Han har nu alltså en stämpel som aldrig försvinner, en stämpel som skriker pedofil. Den här tjejen var initiativtagare enligt henne själv (om nu Nemo talar sanning) och det var inte hon som anmälde händelsen utan hennes föräldrar. Jag var väl lite naiv kan jag erkänna när jag trodde att lagen om våldtäkt mot barn endast skulle ses som ett stöd för de som verkligen blivit utnyttjade istället för ett stöd för överbeskyddande föräldrar. När jag växte upp var åldersgränsen för sex ingen egentlig åldersgräns utan en säkerhetslina. Idag råder sexualrådgivare ungdomar att vänta med sex. Barnmorskor tvivlar när de ska skriva ut preventivmedel till 14-åringar. Vuxna människor kallar minderåriga tjejer för flickebarn. Byxmyndighetsåldern har blivit så mycket mer. Den har blivit ett verktyg för att förtrycka unga vuxna och förhindra att tonåringar har sex.

Just nu har jag ganska mycket annat skrivande att göra, så jag tänker inte göra en djupdykning i den här hemska åldersfixerade debatten. Däremot tänker jag tipsa er om att läsa Johanna Sjödins debattartikel.